Vi som var i Prag utan att gå på karlsbron.

Vi kom till Prag. Fast först trodde vi att vi var i Brahaha.
Sofie hadde ritat en ring runt en korsning vid ett museum och någonstans där omkring skulle vandrahemet som vi skulle bo på ligga.
Vi gick i cirklar och letade och letade efter vandrahemet tills det känndes som ryggen skulle gå av.

En kvinna i en dörröppning.
Där var det tydligen, världens minsta skylt med vandrahemets namn. Ingen var där.
Vi väntade i en halv timme tills en vänlig kvinna visade oss till vårt lyx rum, en hall med två kokplattor och världens minsta kyl.

Vi kikade på tv tornet där det klättrar bebisar, gick upp på en underbart vacker höjd såg ut över den fina staden och pratade om Bercelona, belle and sebastian och magkännslor.

Dagen efter gjorde vi pragborgen, kyrkor, statyter, monument, hadde kall picnic, gick på minratyr museum. Ett museum du inte får missa i prag. Med förstoringsglas ser man på små små saker och förundras. Det kan vara ett tåg på ett mygg ben, eller små små tavlor!

Vi gick i turiststrok,såg på dansade hus, drömde om god mat och lagade godaste köttfärsås,drack bubbligt vin som smakde saft. Så klart gick vi på marknad, där fanns stöld gods, alisar, porr, militäruniformer, tjusiga hattar och all möjlig skit. Mitt i röran lyckades sofie gräva fram ett par Dr martings skor och en liten ryskdocka.

Vi började även att gå i författaren Kafkas fotspår men ångrade oss. Vi gjorde våra egna i stället.

Vi fikade på Prags bästa kafe, glass med varma hallon! OH! Sedan att hela cafet gick i pastell färger var bara ett litet plus.

Tanken var att vi skulle åka buss på kvällen, ( en buss vi aldrig höll på att hitta, så vi nästan missade den, efter att ha tagit fel 2 gånger satt jag på en buss med hjärtklappning) Efter bussen åkte vi tåg, sedan skulle vi åka natttåg. Men en jävla kärring hadde lurat oss!
Vi stod på en tågperrång i södra tysklan i en stad som heter Ausburg. klockan var halt tolv på natten och vi hadde ingen stans att ta vägen...

Fortsättning följer...











d