Löjligt stolt över att få upp håret så där.
I London börjar jag lyssna på "säkert- dansa fasten" och det är fint, det känns alldes för rätt.
Söndag och blommstermarknad
tre tulpaner for a 10,a Oh om jag någonsin får en lägenhet
I den där staden ska ajg fylla den med solrosor, tulpaner och rosor.
Ett tag pratade Sofie om Bercelona. Jag sa inte så mycket.
Men ville sprängas när jag hörde belle and sebastian. Tråtts detta blev det aldrig så, det blev en fin nödlösning som stasas. London. Igentligen var det inte svårt att övertyga någon av oss. Vi är ju tråtts allt två små flickor med hjärtan som bultar för London. Hur ska vi kunna säga nej?
Helt snopet mötte vi den kvinnan som sofie bodde i samma hus som i ett år. Det var tomatansikten och snopet betende och nervösa skratt. Sedan fick vi nycklen till Elliots lägenhet, det var himmlen. Äntligen tvätta, ducha, äta, sova.
Så klart gjorde vi Primark minst 2 gånger om, tillammans med ALLA andra. oxford street, där hittar man kläningen och hatten man inte kan köpa, vandra vidare hitta de bästa kaffe ställerna, de pulserande dansgolven med underbar indepop och fler fina människor som bad oss att flytta tillbacka så där efter 3 öl och 2 timmars dans känndes det så dumt att vi inte bodde där.
Så klart blev det matmarknad, blommstermarknad, favorit pasta stället, och ett live gig som var så litet och fint att det gjorde ont när vi hörde Standad fare och sedan åt av Emmas födelsedags tårta.
På någotvis lyckades vi lämna London.
Och nu på riktigt
kommer det dröja innan vi kommer dit
Det var ett sita hej då till allt
Illotionerna föll lite i kanterna, men kärleken till staden kommer alltid finnas kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar