tisdag 31 augusti 2010

Dansskorna på!

När vi är i berlin ska vi på denna festival!
Det blir dans!

Små ting i vardagen.


I dag har jag njutit av lyx
Sådana saker som att kokakaffe, ha kläder man känner sig fin i, ätit mammas goda mat,
sovit en liten stund efter middagen, ätit sallad till måltiderna, druckigt vin, pratat med mamma om obetydliga saker, ätit bakelse (se bild ovan, mumms)
lyssnat på bra musik på spotifly, pratat i telefon, träffat de jag tycker om,
gått på en ren toalett.


Sådant som är självklart
Men som kommer lysa med sin frånvaro på vårat tågluff.
I bland måste man upp offra saker för äventyr
och jag är en av dem som gärna gör det
för
äventyrliga saker är himla fina.

Jag gick på stan och postade blev och blev fotograferad för någon freestyle
magasin i Halmstad
och jag har inte alls köpt kjolen på gina tricot kom jag på 2o min senare
jag kommer bli känd
folk kommer komma ihåg mitt namn.





Let´s get our this country!




I morgon åker vi!
Hej fjärilar i magen!

måndag 30 augusti 2010

Skrivmaskin.

Jag har blivit med skrivmaskin.
Jag älskar den
Det bästa var att en gammal man på amnestyloppmarknad var vänlignog att hjälpa mig att hitta den.
Sedan var det ett pang pris endas 50 kr
hurra!

Jag älskar den, skriver så fort jag får chansen!




Tralla la lilla molntuss, kom hit så ska du få en puss.




These lovely days.

pussar.cykla.kaffe.fjärilsvingarimanggropen.
svindlandehöjder.motvind.ätagodmat.sova.pussar.skratta.
hållahand.nyckelben.glömmaborttid.lycka.

fredag 27 augusti 2010

En virvelvind i mitt hår.

Han har skorrande r, vackra nyckel ben och en blå blick jag inte vill släppa taget om.
När jag är hans armar känns resa runt i eropa så fruktansvärt meninglöst.

Inte utan sofie.

I dag köpte vi interrail kort. Det är på riktigt.
Jag har börjat packa, strycka saker i från listan.
Studerat kartan, låtit fingrarna följa ut med linjerna, magiskt.
Fått en hög med cd skivor av sofie som jag lyckats trixa in på min mp3, musik att drömma sig bort med alla de där rastlösa timmarna på tåg.



torsdag 26 augusti 2010

Snurra min jord igen.




Ville mest testa att göra en liten film
det blev ett litet resultat
Tror att det känndes mer storslaget att göra den än själva reslutatet.

onsdag 25 augusti 2010

So I send you a post card from Berlin, A fat man eating a sausage.




Om 7 dagar då är jag och fröken Karlsson på väg emot Berlin.
Tanken är svindlande, pirrande, och allldes omöjlig att förstå, fast jag har tågbiljetten bokad. Efter några dagar i Berlin så fortsätter resan, Krakow, Budapest, Wiean, Brateslava? Prag, Paris? Amstedam. På tåg igenom eropa, kankse blir det helt andra städer.

Det hela är ett äventyr. En drömresa jag ska ha med med mig min gammla kamera, hundra film rullar, adressboken och skicka vykort till alla som vilja följa med mig på äventyret.

Jag har skrivit ungefär världens längsta pack lista.
Läst guder, skrivit listor.

Om 7 dagar då är jag och fröken Karlsson på väg emot berlin, och andra städer vi drömmer om.
Men redan nu så är jag på väg, jag är nästan där, jag snuddar vid en dröm.
Det känns så overkligt, svindlande, prirrande och helt fantastiskt.

Om att komma hem.






Man kommer hem och det rum som en gång var en fristad kan kännas så främmande. Man packar upp väskan och sedan hänger man klänningar på väggarna, man kastar saker som inte betyder något, man dricker te sena nätter och allt blir som vanligt.
Ja det är precis som London aldrig har funnits, om det inte hade varit för att man inom sig fortfarande kan höra hur London ropar på en varje natt, för den löjliga soveniren jag köpte, planchen jag har på gadråbsdörren, om det inte hadde varit för Allo Darlings LP och minnena ifrån storstaden som glitttrar som bokmärken så är det precis som London aldrig har funnits.

Man kommer hem och helt plötsligt blir allt de där man längtade efter i england vardag. Att äta mammas mat och sova hur länge man själv vill är inte längre en dröm utan ett faktum. Ett fint faktum. Man går omkring i sin hemstad, den lilla staden. Hela staden känns så liten, gator, hus, rulltrappor. Liten, tryggt, välbekant och så fint.

Man andas på ett helt nytt sätt.
Hem ljuva hem.
För nu är det bra precis så.