Förra året var jag i Berlin och trodde jag förstod något jag inte vet i dag.

Det är den första september 2011, det börjar en annan typ av vår.

Jag har fast ställning, 100% på ett jobb jag tycker om.

Jag bor med finaste pojken i en av de finaste städerna.

Sakta byggs en fin vardag upp här, som ett annat liv.

Dagarna blir kortare, löven blir gula, kylan kryper in i morgondaggen.

Ändå våras det.