Här om kvällen promenerande vi ner till byn för att se detta bandet live. Det var fantastiskt bra på scen.
Det regnade, vi hade inget paraply. Jag ser i ögonvrån en ugn man räcka mig ett paraply och jag tackar.
Paraplyet är rött med vita prickar.
När musiken tystnat letar jag i vimmlet för att hitta honom, men han är som försvunnen.
Lyckligare än någonsin under ett rött paraply med vita prickar vandrar jag igenom blöta sensommar gator hem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar